De finns alltid där ute, de som inte kan låta mitt vara mitt och ditt vara ditt. De som ständigt går och väntar på rätt tillfälle att ta dina saker. Det spelar ingen roll om det är till synes helt meningslösa saker med högst personligt värde, ha de möjlighet att stjäla så är det snart ett faktum.
Detta är precis vad som hände oss i veckan. Vi hade planerat sista träningspasset inför Öloppet i helgen och skulle bara köra lite lätta växlingar. Vi var ett ganska stort gäng som åkte dit tillsammans och parkerade på en relativt tom parkering eftersom det var ganska risigt väder. Efter en dryg timme i det härliga vädret upptäcker vi att någon slagit in en ruta och tagit allt. Givetvis tur att det bara var materiella skador/förluster, men ändå jävligt tråkigt och framförallt onödigt. På något sätt är det inte värdet och tiden som är det värsta utan snarare det faktum att någon tagit sig rätten att ta mina saker. Mina saker som jag omsorgsfullt valt ut och fattat tycke vid. På något sätt blir jag kränkt. När jag försöker vara objektiv inser jag att det låter ganska löjligt, det är ju bara prylar? Men jag har alltid varit ganska naiv och nu rasade en del av min naiva världsbild. Jag vill inte tro illa om människor, men nu är jag helt plötsligt misstänksam mot "skumma bilar vid parkeringen".
Efter lite snack med andra drabbade visade det sig att det inte är helt ovanligt att förövaren sitter och spanar efter motionärer som lämnar allt i bilen för att ta ett träningspass på vägen hem från jobbet. Snabbt o lätt hinner de länsa bilen och i värsta fall lite till.
Dags att rycka upp sig, imorgon är de ju swimrun..!
Stay safe!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar