Beskrivning

En glad motionärs resa mot Hawaii!

torsdag 31 mars 2016

Med våren i sikte

Nu har våren sakteligen börjat leta sig fram och med den kommer även solen, torra vägar och uteserveringar. För de flesta som sysslar med triathlon innebär våren framförallt att det är dags att släpa ut cykeln och njuta av fartvinden. Jag tillhör givetvis också den skaran och har äntligen fått köra lite premiär med linjecykeln. Det var i måndags som vi ansåg att vädret var tillräckligt bra för att vi skulle ut o cykla och begav oss ut runt 09:30 för att njuta av 2 timmar på våra halvtorra vägar. Att vägarna var halvtorra innebar givetvis att både cyklar och cyklister blev lite skitigare än planerat, men vad gör det när det finns vattenslang?
Inte helt genomtänkt att cykla i vit vindväst?
Bortsett från första utomhuspasset så har Mars månad verkligen inneburit en kanonstart på säsongen 2016. Totalt körde jag 3 tävlingar på 3 veckor där första tävlingen var Öppet spår den sista Februari, därefter var det 2 veckor vila innan vi drog till Barcelona och sprang maraton och slutligen vilade jag 1 vecka innan det var dags för Göteborgsvarvet seedingslopp. Med facit i hand var det ganska hårt och det kändes framförallt i kroppen att springa 10k max endast 1 vecka efter ett maraton. Men samtidigt var det extremt glädjande att jag under de 3 tävlingarna satte 5 personbästa. Öppet spår gick bra mycket snabbare än tidigare (även om man räknar bort det fördelaktiga vädret), i Barcelona blev det personbästa på både halv- och hel maraton och på seedingloppet blev det personbästa på både 5km och 10km. Ett skönt kvitto på att vinterns träning gjort nytta och att den träning jag gör verkar funka bra på mig.

Direkt efter seedingloppet valde jag att trappa ner löpningen en aning till förmån för mer cykling. Jag hade då fått hem mina nya(!) hjul och valde att plocka ner linjecykeln från trainern och istället montera upp tempocykeln. Eftersom det är ett gäng timmar linjecykling som skall till inför Vätternrundan så valde jag att fortsätta köra tempocykling inomhus.
Swisside Hadron 625

Tempocykeln med hjulen på plats
De nya hjulen är 'bara' 62,5mm vilket kan tyckas vara lite snålt. Men min tanke är att använda dom maximalt och därför tänkte jag köra dom på linjecykeln också. Någon gång i framtiden väljer jag kanske att köpa till ett bakhjul med högre profil, men det får tiden utvisa. Jag började även laborera lite mer med sittställningen och tror mig ha hittat mycket mer rätt än föregående säsong vilket jag hoppas skall visa sig på siffrorna i sommar. I vilket fall har jag uppnått högre komfort vilket jag ändå värderar ganska högt om jag skall sitta på cykeln i ~5 timmar under en Ironman.

Slutligen känns det bra att kontinuiteten fortsätter att visa sig från den ljusa sidan. Sedan början på November då jag drog igång grundträningen har jag avverkat ganska exakt 250 träningstimmar och 4000 km fördelat över simning, cykling, löpning, längdskidåkning och styrketräning. Förhoppningsvis får jag fortsätta vara sjuk- och skadefri (även om jag har lite känningar som det gäller att lyssna på) och hinner med riktigt många kvalitativa timmar och mil innan det är dags för nästa stora mål som är Vätternrundan.
Fördelning mellan huvudträningsformer från Nov-15 t.o.m Mars-16
Syns på vägarna!

söndag 20 mars 2016

Race report: Varvet seedinglopp 2016 (PB)

Tredje loppet på 5 veckor varav de två tidigare varit ganska så långa så rent fysiskt har kroppen brutits ner ganska ordentligt. Det senaste var dessutom ett maraton och en vecka är inte riktigt tillräckligt för att kroppen skall komma på banan igen, men eftersom jag var anmäld var det bara att göra ett försök och se hur långt det skulle räcka.

Loppet var alltså ett seedinglopp till Göteborgsvarvet och bestod av 2 varv á 5km runt Frihamnen. Innan loppet hade jag satt upp en vision om 34:30 men var väl medveten om att mina slitna ben kanske skulle ge upp halvvägs. Jag var även lite osäker på om jag skulle riskera något mer p.g.a en lätt sträckning från Torsdagen när jag försökte mig på några snabba intervaller. Hur som helst var vi på plats 45 minuter innan start och hämtade upp startbeviset innan vi mötte upp lite andra polare som skulle springa. Därefter följde lite uppvärmning och sen njöt jag i solen tills det var dags att ta plats i startfållan.
5 minuter före start och solen visar sig från sin bästa sida!
Precis innan start dök Richard 'snabbfoten' Bäckström upp och snackade lite skit. Jag hade på förhand tänkt att jag kanske kunde ta hans rygg eftersom han siktade på 34 minuter. Strax därefter gick starten och det var bara att ge sig in i hetsen. Tog nog knappa 400m innan klockan började påminna mig om att jag hade passerat anaerob tröskel och antagligen inte skulle kunna hålla ihop loppet i den farten. Jag tänkte att de framför lär ju också sänka tempo efter hand så det är bara bita sig fast. När klockan pep till för att vi sprungit en kilometer visade den 03:07 och då insåg jag att vi sprang drygt 15s över min tröskel och då började jag släppa lite på tempot. Därefter var det kamp hela vägen och det kändes bitvis som att lungorna satt utanpå kroppen. Första halvan passerade jag på 16:33 och putsade därmed mitt personbästa på 5km med 31s. Det kändes snudd på surrealistiskt och ungefär då började jag hoppas att benen skulle räcka hela vägen. Andra varvet förflöt ganska odramatiskt även om jag tappade 2 placeringar och när det var 1 km kvar började jag nästan fantisera om målet. Med 100m kvar var det dags för spurt och till slut gled jag över mållinjen på 33:44 och var sjukt nöjd! Richard levererade verkligen och sprang in som 3:a på 32:30 bara 30s efter vinnaren!
Den vanliga rusningen i starten...
Med facit i hand gick allt så bra som det kunde gå även om jag öppnade för hårt och fick sota lite för det under andra varvet, men det är inte lätt att köra sitt eget lopp när täten drar iväg i ett sånt gött tempo! Jag vill även passa på att tacka Josefine, Fia, Erik, Caspian, Doris, Anna, Robert och alla andra som hejade idag. Utan er hade jag knappast sprungit så bra, ni förgyllde verkligen loppet!
På väg in mot varvning.
Loppet i siffror:
Distans: 10km
Tid: 33:44
Fart: 3:22 min/km
Snittpuls: 176 bpm (96%)
Placering: 11/1943

Nu har jag tävlat så det räcker senaste veckorna och det skall bli riktigt skönt att gå tillbaka till träningsrutinerna. Nu är det dessutom dags att ta ut cykeln och slippa stirra in i väggen, bara det är värt att fira!

onsdag 16 mars 2016

Race report: Barcelona Marathon 2016 (PB)


Årets andra tävling var inget mindre än mitt första renodlade maraton vilket dessutom skulle springas med ett gäng polare då vi samtidigt skulle fira Johan som fyllde 30 år! När vi i Oktober började fundera på om vi inte skulle springa ett maraton till våren kikade vi på ett gäng roliga städer som vi kunde tänkas vilja springa i. Tyvärr var städer som Paris och Rom redan slutsålda. Sen hittade vi loppet i Barcelona och insåg att det ligger perfekt i tiden, lagom många som springer och ger förhoppningsvis lite skön vårkänsla. Sagt och gjort så bokade vi lopp, resa och slutligen boende i en lägenhet ganska nära stranden.
Träningsmässigt kände jag mig i bra form även om jag var lite osäker på hur Öppet Spår två veckor tidigare skulle påverka, samt all träning jag envist tryckt in i schemat däremellan. Jag inbillade mig ändå att jag borde vara ganska pigg och hade som sagt ingenting att jämföra med eftersom det var mitt första maraton.

Vi flög ner på Fredagen och åkte mer eller mindre till lägenheten och la oss direkt. På Lördagen var vi uppe relativt tidigt för att ta ett lätt löppass och skaka ur benen inför Söndagen. Därefter la vi mer eller mindre hela Lördagen på att promenera, äta, kolla byggnader, njuta av vädret, hämta nummerlapp, promenera mer, äta ännu mer och slutligen toppa formen med pizza och rödvin! Alla var nog smått förvånade att vi promenerade dryga 35.000 steg dagen innan loppet, och det kanske inte är optimalt för prestationen, men man åker inte till Barcelona för att sitta på rummet hela dagen..

Schyssta båtar i hamnen..
Laddade och redo för första maran!
Lunch vid havet.
Klockan 06:30 på Söndagen ringde klockan och det var dags att bli nervös. Lite frukost i magen och sen var det dags att leta upp den underjordiska spårvagnen och åka till starten. På plats hade vi relativt gott om tid och hann med allt vi behövde innan uppvärmning. Lite småkyligt i korta shorts, linne och armvärmare men med tanke på att det skulle bli varmare under dagen så kändes det ändå som rätt val. In i startfållan och sen kände jag lugnet komma över mig. Nu var det bara gå ut i rätt tempo och försöka njuta så mycket hela vägen. Jag visste att om formen är rätt kommer första halvan gå lätt och från 30km kommer jag få kämpa mot demonerna. Starten gick och vi kom iväg relativt bra även om det var lite trångt. Efter ca 2km lättad det såpass mycket att jag kunde hålla måltempo och börja nöta gata upp och gata ner. Efter dryga 6-7km passerade vi Camp Nou och solen visade sig från sin bästa sida, helt magiskt bra! Dit upp hade vi haft lätt uppförslöpning och nu väntade en del utförslöpning ner mot stadskärnan. Efter 10km kände jag att det var dags för toastopp, och det är jag glad för även i efterhand eftersom jag hade lovat mig själv att försöka njuta av loppet.

Från kilometer 18-22 sprang man fram och tillbaka på en gata vilket gjorde att jag ev. skulle möta grabbarna grus som startade lite längre bak än mig. Tyvärr såg jag dom aldrig, men i efterhand har även de berättat att deras första 21km gick behagligt. Första halvan gick på 1:25:05 vilket var en putsning av mitt personbästa med 1 minut och 15 sekunder. Det kan tolkas som att jag gick ut alldeles för hårt, men det är snarare så att jag utvecklats betydligt som löpare sen förra året. Därefter började det kännas i benen att vi sprungit ganska långt på asfalt och då började demonerna dyka upp lite här och var. Kilometertiderna var dock fortfarande knappt påverkade så det var bara att trumma vidare. Vid 30km känner man sig ganska nöjd med loppet men har ändå 12km kvar och behöver på något sätt intala sig att det inte kommer göra mindre ont bara för att man springer långsammare, det är bara bita i. Eftersom det var en vätskestation per 2,5km gick det hela tiden att räkna ner och fylla på vätskan förrådet med energi. Även solen  började göra sig påmind och stekte på ganska friskt när vi sprang längs kustremsan.

När det var 35km kvar kände jag att det var ett vägskäl, det är här det gäller att hålla i om man skall klara sina målsättningar. Härifrån tappade jag tyvärr lite för mycket och gjorde 2-3km med kilometersplittar 15-20s över planerad tid. Men snart fann jag ny energi, fick en nytändning och kunde bränna sista krutet under avslutande 2km. I mål på 2:51:57 och nöjd med min maratondebut! Rent tekniskt putsade jag mitt personbästa från Kalmar Ironman där jag sprang på ~4:24 med drygt 1,5 timmar. Ingen vidare jämförelse men det visar väl på att jag har en del att hämta under min avslutande mara på Challenge Poznan i sommar.
Nöjda grabbar med start och målgång i bakgrunden!
De andra grabbarna gick in under ett intervall av 4 minuter och var även dom jävligt nöjda med prestationerna, sjukt snygga och jämna splittar på hela gänget!

Loppet i siffror:
Distans: 42,195 km
Tid: 2:51:57
Fart: 04:05 min/km
Snittpuls: 163 bpm (88%)
Placering: 318/16903

Jag är nöjd med mitt genomförande där jag fick ut det mesta av farten i kroppen. Tappade lite på andra halvan och hade gärna gjort den 1 minut snabbare för att få en mer optimal pacing. Men med tanke på att det var första gången så känner jag att det gick över förväntan och verkligen något att bygga vidare mot!
Italiensk glass i Spanien?
Nu är det snabb återhämtning innan det är dags för Göteborgsvarvet Seedinglopp på Söndag där det blir 10km all out. Verkligen inte optimalt med tanke på den korta vilan sedan maratonet, men det skall bli intressant att se hur kroppen svarar och jag blir utan tvekan en erfarenhet rikare. Det värsta som kan hända är att det går långsamt :). Men det vore riktigt häftigt att inleda 2016 med 3 tävlingar på 5 veckor och sätta personbästa på dem alla!

fredag 11 mars 2016

Mot Barcelona Marathon

Äntligen dags för vårens andra B-lopp, nämligen Barcelona Marathon (eller som de lite kryptiskt också heter, Zurich Barcelona Marathon på grund av dess huvudsponsor). Med Öppet Spår för 2 veckor sedan och ett litet träningsblock emellan känns kroppen ganska redo för sitt första Marathon (som inte innefattar 3,86 km simning och 180,2 km cykling innan). Jag vet inte riktigt vad jag skall förvänta mig mer än att jag siktar på sub 2:50 och ser hur långt jag når innan släggan kommer med full kraft.
Bansträckningen
Som bilden visar är bansträckningen i de centrala delarna av Barcelona och banan bjuder inte på särskilt höjdmeter vilket inbjuder till snabba tider. Samtidigt blir loppet lite av en sightseeing och förhoppningsvis en riktig upplevelse om bubblan runt mig inte blir alltför stor.

Utöver loppet ska vi fira Johan som fyller 30 år och försöka hinna med både turistfällor såväl som mysiga bakgator med riktigt schysst sangria. Det kommer bli magiskt helt enkelt!
Starten, tur jag fått startplats i främst ledet...
Om ni känner för att hålla koll på mig under loppet så har jag startnummer 380.

måndag 7 mars 2016

Race report: Öppet spår 2016 (PB)

Efter senaste två årens riktigt miserabla öppna spår var både jag och Erik fast beslutna om att aldrig åka mellan Sälen och Mora igen. Det har snarare varit öppet sim än öppet spår. Hur som helst anmälde sig min sambo till öppet spår söndag och då var det självklart för mig att följa med och heja på henne. Efter lite mer funderande insåg jag och Erik att vi kanske borde åka öppet spår måndag när vi ändå är där, och sen var Eriks sambo inte sen med anmäla sig till tjejvasan på lördagen.
Eftersom vi hade ett superbt boende från föregående år precis vid starten så var mer eller mindre alla frågetecken uträtade långt innan vi skulle åka upp.

Vi åkte från Göteborg på fredag eftermiddag och var framme i Sälen på kvällskvisten och la oss mer eller mindre direkt för att sova. På lördagen var det relativt sen uppstigning då Johanna skulle starta först vid 12:45. Helt makalöst nog hade vi strålande sol hela helgen och gick mest omkring och njöt under de stunder vi inte stod vid spåret och hejade. Vi hejade på Johanna vid starten i Oxberg, i Hökberg och därefter i mål och vi måste hejat sjukt bra för hon levererade verkligen en grym tid med tanke på att hon startade i sista grupp och har åkt såpass lite längdskidor. Bra start på helgen!
Sista startgrupp i Tjejvasan i ett soligt Oxberg
Kvällen blev därefter ganska kort med middag och lite förberedelser inför söndagens öppna spår då Josefine skulle debutera. På söndagen var vi uppe vid 05:00 och käkade lite innan vi körde iväg Josefine till starten. Vid starten var vi ca 05:45 men då hade spåren redan börjat fyllas av skidor. Josefine fick några sista minuten tips och sen överlät vi de sista mentala förberedelserna till henne. Resten av dagen åkte vi mellan kontrollerna för att heja och drack kaffe. Återigen hade vi orimligt bra väder och hade det nog lika bra utanför som i spåret. Josefine åkte väldigt taktiskt och lyckades öka från mitten till slutet, optimal fördelning! Hennes sluttid blev 08:43 vilket var drygt 1:15 snabbare än min första tid. Helt enkelt asgrymt!
Nöjd i mål!
Slutligen åkte vi återigen hem för att ladda om inför mitt och Eriks lopp. Då vi hade tröttnat på att betala för valla försökte vi oss på en egen fästvallning och orkade inte bry oss om glidvallning. Någonstans långt bak i huvudet hoppades vi att en kuzminsickling från 2015 skulle räcka. Lite väl stora förhoppningar kanske... För att verkligen få bra platser var vi i starten 05:20 och la ut skidorna, vi stod nästan längst fram och det var verkligen värt det! Sen följde en timma i värmetält innan vi började förbereda oss för loppet. Lite snabb uppvärmning och sen var vi iväg. Väderleken var tämligen frisk och vi hade -17 grader i starten. Tyvärr innebar det att mitt vätskesystem jag skulle ha hela vägen frös redan i första backen, jävla oturligt. Eftersom vi startade så långt fram och hade gudomligt fäste var det bara att springa upp för första backen och sticka iväg över myrarna. Fästvallan var dock en aning lång så det tog någon kilometer innan det fanns något glid att tala om. Tyvärr visade sig vår gamla sickling inte räcka och alla andra gled oerhört mycket bättre.

I Risberg skulle Josefine och Johanna heja på oss första gången och då lämnade jag mitt vätskesystem till dom, då låg jag långt efter i min energiplan. Tyvärr kompenserade jag inte för det och från Mångsbodarna till Hökberg gick det långsammare för varje kontroll. Framåt Hökberg kände jag att jag verkligen hade gått tomt och förbannade mig själv för att jag inte hade kompenserat längs vägen. Då fick jag som tur var tillbaka mitt vätskesystem som då hade tinat och sista 2 milen kunde jag få i mig energi som planerat, och då lyckades jag vända trenden och åka snabbare igen. Har fortsatt mycket att lära när det kommer till energiintag.
På väg in mot Oxberg där jag fick svampbob-kex och peptalk!
Sedan var det snabba staktag in mot Mora och det var en enorm lättnad att glida över mållinjen på 05:56:00 på plats 433. Strax efter mig kom Erik in på 06:05:45 och plats 538. Sen firade vi med lättöl och begav oss ner mot Malung för en efterlängtad lunch.
Sjukt glada efter en solig dag i spåret, blir inte bättre!
Loppet i siffror:
Distans: 90,29 km
Tid: 5:56:00
Fart: 15,2 km/h | 3:57 min/km
Snittpuls: 151 bpm (81%)
Placering: 433

Allt som allt är jag nöjd med prestationen och placeringen men missnöjd med att jag återigen misslyckades med energiintaget. Hade jag inte haft en såpass hög fettdrift tror jag att jag hade tappat ännu mer fart när glykogendepåerna började sina. Till nästa gång kommer jag ha en plan B också. Nu har jag laddat om i en vecka och till helgen är det dags för Barcelona Marathon och förhoppningarna om snabba fötter är högre än någonsin.