Beskrivning

En glad motionärs resa mot Hawaii!

måndag 12 december 2016

Kompiskampen - December

Ny månad, ny möjlighet att plåga sig igenom 20 hårda minuter och hoppas på bättre resultat än föregående månad. Med tanke på att det bara är en kul grej så är uppladdningen inför testet knappast enligt boken. Denna gången var det passande att köra testet i början på ett långpass på testcykeln med dagens transportlöpning i benen, inte optimalt men det lär det aldrig vara. Så länge alla testerna utförs under ungefär samma förutsättningar så blir utvecklingen intressant att följa oavsett. Jag var dock ganska osäker på om det skulle hålla hela vägen då trapporna upp till kontoret kändes overkligt sega varje gång jag gick ner för att hämta kaffe..

Trampade i alla fall igång och siktade på ~320W för att ha någon form av riktmärke att gå på. Kunde inte riktigt bestämma mig för vilken kadens som skulle vara lagom men till slut konvergerade kadensen mot ~80 rpm trots allt. Minuterna gick som alltid långsamt och vid 4 minuter började jag fundera på om jag inte borde göra detta en annan dag.. Vid 8 minuter var det oändligt långa 12 minuter kvar och det borde inte finnas någon chans i helvetet att det skulle gå vägen. Men vid 12 minuter kommer första ljusstrimman i tunneln, det är trots allt bara 8 minuter kvar, en tröskelintervall borde väl gå vägen? Med 4 minuter kvar kan man knappt misslyckas, det måste bara gå. Och till slut är det bara över. Bara sådär försvinner all form av smärta och det är lätt igen.. Så hemskt kan det väl knappast vara?

Utfallet då? Sjukt bra! Med 14W förbättring från November slutade snitteffekten på 323W och det i kombination med att vågen visade -0,8kg samma morgon gav en ganska schysst förbättring (4,56W/kg). Inga monstersiffror för en cyklist, men för en glad motionär som pysslar med triathlon är det helt ok (iaf i min värld :)).

Imorgon är det dags för nya tester för då är det äntligen dags att köra årets laktat- och VO2Max-test på Aktivitus. Blir nog mjölksyrafest i vanlig ordning.

torsdag 8 december 2016

Velodromläger

Fartvinden, den härliga känslan av att flyga fram över vägen. En av de härligaste känslorna kopplade till cykling. Tyvärr blir det inte så mycket av den varan under inomhussäsongen om man trampar mycket testcykel. Men desto härligare när vi i helgen begav oss till Falun för ett läger i den beryktade trärondellen!
Lekstuga för cyklister!
Vi åkte begav oss Fredag morgon för att hinna till introduktionskursen som halva gänget skulle gå, mig själv inkluderad. Kursen bestod av ett teoriblock som främst förklarade principerna som gäller, vikten av säkerhet och hur man beter sig. Därefter var det en rad övningar för att vi skulle få känna på hur det kändes att cykla där inne. Först trampade vi runt lite lätt, därefter var det lite slalomkörning och sakteligen rörde vi oss upp i de lutande kurvorna. För att hänga kvar i svängen krävdes en fart runt 25 km/h så det var inga större problem att trampa sig upp.
Godkänt!
Därefter följde helgen med lite simning, lite mer löpning och absolut mest cykling i cirklar. Han som höll våra pass, Gilles, stod vid sidan och gav oss instruktioner och sen var det bara att trampa på. Vi körde lite teknikövningar för att alla skulle känna sig bekväma på banan och varvade det med hårdkörningar som 'hunter' (en form av lagtempo) och annat kul. Som med alla andra läger med Triathlon Väst så var det sjukt lyckat och gav verkligen mersmak.
Glada miner
Fler glada miner!






Det blir utan tvekan fler besök i Velodromen. Om ni inte vart där än kan jag verkligen rekommendera ett besök!